Like this:

LCHF är en diet som går ut på att byta ut så mycket kolhydrater som möjligt och ersätta detta med fett och protein. Det betyder att inte ens frukt är okej för de extrema anhängarna, inte heller öl, margarin eller ketchup är tillåtet att äta. Lightprodukter ska undvikas som pesten och ska man ha mjölk i maten, då få det bli i form av grädde. Nedan kommer jag betygsätta LCHF utifrån vissa kriterier och sedan längst ner komma fram till en liten slutsats, helt efter eget bevåg och utan några som helst andra referenser.

LCHF som vardagsmat

Jag kan ju börja med att erkänna att jag inte gick fullt ut med dieten, jag åt faktiskt frukt. Men annars så blev det bara LCHF, och mitt första mål i veckan blev en helt vanlig grönsallad (spetsad med olja, naturligtvis) och salamibitar, taco-köttfärs och ost, samt en klick med crème fraîche. Andra nu klassiska middagar blev coleslaw med hamburgare och LCHF pannkakor. Som mellanmål så åt jag jordnötter.

Nu är ju då frågan, är det verkligen så gott? Jag skulle vilja besvara det med att det är gott, men till en viss gräns. För efter ett tag sätter sig allt det fettiga i halsen och i alla fall jag börjar må illa av sådant. LCHF pannkakorna är ett lysande exempel, dessa innehöll kokos, grädde, smör och ägg. Efter tre stycken började jag må illa av den monotona smaken, för jag hade inget i kylskåpet jag kunde ha till som inte innehöll socker. Till slut skulle jag bara svälja ner skiten, och då kryddade jag med majonnäs. Inte en helt klurig idé så här i efterhand.

Jag ska dock erkänna att när jag nu går tillbaka till min egen kosthållning så har jag fått en del värdefulla tips oh idéer om hur man kan laga mat, för om det finns en diet där det kräver att man ska vara kreativ, så är det LCHF. Mättnadskänslan är också enorm och om det berodde på att maten är så fet och proteinrik eller om det berodde på att jag mådde illa efter varje måltid, det kan jag inte svara på.

Betyg: 3/5

LCHF som diet

Att äta så mycket fett och protein som ett led i att gå ner några kilon känns ju vid första anblicken som ett skämt. Men jag tror ändå att jag börjar förstå vad folk menar. Är man verkligen inne på att gå ner i vikt så är jag fortfarande av den övertygelsen att man ska röra på sig mer och äta mindre, men kostförändringar kan ju vara ett alternativ för de som inte har den psykologiska styrkan att klara av tuffa livsstilsförändringar. Men jag kan hitta vissa möjliga orsaker till att det skulle funka att gå ner i vikt med LCHF.

1. Man blir mer mätt efter varje måltid = inget småätande
2. Man undviker att stärka den negativa spiral som sötsuget ger genom att stoppa i sig en massa socker

   LCHF anhängare anser också i stor utsträckning att dieten kan sänka blodsockernivåerna hos typ-2 diabetiker och det resonemanget kan jag faktiskt köpa, även om jag inte har möjlighet att testa det själv.

   Till sist så tror jag inte att kostförändringen gentemot LCHF kommer att ge lika goda resultat som en aktivare livsstil och kalorirestriktion för de som vill gå ner i vikt, men det är inte det som jag betygsätter. Som kostförändring sett, så tror jag att LCHF är den smartaste för den bygger faktiskt på kroppens fysiologi i större utsträckning än de flesta andra. Om det är den bästa? Det återstår väl att se.

   Betyg: 4/5

LCHF och träning

Här var jag lite orolig från början, och sedan får Björn Ferry köra hur bra han vill, för jag undrade verkligen om jag skulle klara av att träna lika hårt som förut. Svaret är att jag inte kände så stor skillnad faktiskt, förutom att jag på grund av att jag mådde illa efter varje måltid, också mådde illa efter varje pass. Men prestationen var densamma. Jag har hört att andra idrottare som testat har haft jätteproblem med för stor fettförbränning (vilket vissa har svårt med) och ingen ork i kroppen, men sådant är jag ganska van vid efter att ha kört distans innan frukost i många år.

En sak som jag har noterat under veckan var att min vilopuls gick upp några slag utan att mitt allmäntillstånd förändrades. Jag har i dagsläget ingen större teori om vad det berodde på, men det känns som ett ganska roligt forskningsområde i framtiden.

Betyg: 4/5

LCHF och alkohol

Här blev jag varnad av ganska många olika LCHF hemsidor; du kommer att ha mindre tolerans gentemot alkohol. Jag tänkte däremot att det inte skulle vara något problem, jag har ju festat i flera år utan att jag någonsin mått dåligt dagen efter. Så här i efterhand så skulle jag ha tagit det lite försiktigare.

Jag vaknar upp dagen efter och utan att behöva säga för mycket, så börjar jag med att öppna fönstret, för det luktar väl inte alltför najs i rummet. Jag har alla symptom som finns på en bakfylla och jag förstår inte människor som får detta varje gång de dricker och sedan gör samma sak igen.

Det här var min s.k. “hard endpoint” för den här “studien”. Att alkoholtoleransen skulle kunna förändras så drastiskt bara på en liten förändring i kosten är något som visar på att vi (eller jag) dels vet för lite om alkohol och dels för lite om kost, för den här effekten var slående. Mer forskning på det här området hade ju antagligen gett oss en otroligt mycket större kunskap om både alkohol och kost.

Som ni nog kan förstå blev det bottenpoäng i den här kategorin.

Betyg: 1/5

Slutsats

Det är min övertygelse att vissa människor klarar vissa saker bättre än andra, och kosten är för mig en typisk sak. Alla tror inte jag klarar en sådan här kost så väl som jag gjorde men även jag hade mina problem, så som illamående efter måltid och absolut noll alkoholtolerans. Jag kommer aldrig att köra den här dieten igen, för den kosten jag håller funkar nämligen väldigt bra för mig och jag kan inte tänka mig att ge upp min morgonjuice, eller min pizza eller mitt ris och jag har inte direkt heller problem med vikten på ett sådant sätt att jag känner att jag skulle kunna tänka mig att byta kost.

Men däremot så tror jag att för de personer som har problem med sötsug, eller de med typ-2 diabetes, så finns det en definitiv logik att testa den här dieten och känna efter om det funkar för dem. Detta grundar jag på absolut ingenting jag själv har upplevt, för mitt sötsug förändrades inte (snarare ökade, jag ville verkligen ha något sött till de där pannkakorna) och jag har inte typ-2 diabetes. Men “it makes sense” om jag säger så.

Något slutbetyg ger jag inte, för; vad är poängen?

P.O.